Nu åker jag till Sätergläntan!

Nåja, i morgon åker jag i alla fall. Jag kommer dit sent på eftermiddagen och kursen sätter igång på måndag morgon. Det ska bli så himla kul, det är jag säker på! Så spännande att se vilka de andra som ska gå kursen är också – den är fulltecknad vad jag förstår. Yvonne Habbe som är kursledare har jag bara hört gott om och jag älskar hennes tovade och broderade saker! Kolla gärna här https://www.habbe.nu

Vad sägs om den här kursbeskrivningen:

”Med lätt hand skapar du ett individuellt utgångsmaterial att bygga upp din egen bildvärld av. Ullen är grunden och med avvikande fibrer, trådar och tyger tecknar du linjerna. Bilderna växer fram efterhand och slumpen är en extra motor under arbetets gång. Du fördjupar dig på ett lekfullt sätt i såväl färg och form som i teknik och material. För dig som redan tovar ger kursen nya arbetssätt inom tekniken och för dig som broderar ett unikt underlag att arbeta vidare med.”

Jag blir alldeles pirrig när jag läser den!

Vi ska ta med färgpennor att skissa med,

knappnålar (den här asken med nålar var min mormors med hennes handstil),

trådar av olika slag,

och om vi har ska vi ta med glesvävt tyg att nunotova med. Jag hittade några bitar och tog även med det spetstyg jag hade i min bröllopsklänning!

Jag lyckades med min föresats att få ner all packning i min lilla resväska. Det ska ju vara fortsatt varmt och torrt så regnjackan och gympadojorna får stanna hemma.

Jag har höga förväntningar på det lilla härbret, på kursen och på hela Sätergläntan så Dalarna: dags att leverera!

Bilder till kursen

Min vecka på Sätergläntan börjar närma sig och jag har börjat titta på packlistan. Vi ska ta med minst fem bilder att använda som motiv, och jag har under en tid sparat bilder i en mapp som jag tänkt kan funka för tovning och broderi. Idag skrev jag ut bilderna, de ska inte bara finnas digitalt. De flesta är egna foton och en är en akvarell jag målade för många år sedan och är särskilt förtjust i.

Här är några av bilderna.

Jag ser så oerhört mycket fram emot den här kursen, och kan riktigt känna den sköna ullen i händerna! Om tre veckor är jag där, i mitt eget lilla härbre!

Alltså!

Jag har gjort en Facebook-grupp för Språk- och slöjdkaféet och bjudit in folk att vara med. Det kändes som ett enkelt och snabbt sätt att sprida information och hålla kontakt. Alltså – det är rent otroligt men nu är det 35 medlemmar i Facebook-gruppen!! Mer än dubbelt så många än som svarade på mitt första upprop! Det här ska bli så hjärtinnerligen roligt!

Erja Lempinen är fotografen som tagit bilderna till den lättlästa boken om handarbete, och hon har skickat bilden på mina händer som broderar så att biblioteket kan använda den i programbladet och i flygblad. Jag får gärna använda den, så himla snällt! Det är bra med en bild som visar vad som görs, och inte enbart det färdiga resultatet.

Tisdag 22 maj träffas vi som kan för informationsmöte på biblioteket. Det ska bli spännande att träffa alla volontärer som är kvinnor i olika åldrar, även yngre.

Jag blev väldigt sugen på att brodera på nålfiltad ull när jag såg bilden så jag får nog ta upp det igen!

Här några exempel på sånt jag gjorde för två år sedan.


Tovningskurs!

Igår kväll var jag så äntligen på tovningskurs. Catrine som har den fina lilla butiken Fingerborg höll i kursen, och hon inledde med att bjuda på fika och berätta lite om tovning och ull.

Sedan fick vi våra startkit och satte igång. Det vi skulle göra var dynor att ta med ut att sitta på en kall dag. Ull isolerar ju väldigt bra. Det var ett fysiskt tämligen ansträngande arbete i nästan tre timmar och jag tror att vi var ganska nöjda med resultatet allihop.

Kardfloret delas upp i mindre bitar.

Kardfloret läggs ut lite omlott i tunna bitar.

Dags att blöta ner ullen!

En sak jag fått med mig efter de kurser jag gått är en väldig respekt för hantverket. För skickligheten, för materialets kvalitet och inte minst tidsåtgången! Det är nästan omöjligt att prissätta hantverk på ett vettigt sätt. Timpenningen blir löjligt låg, och många är inte alls beredda att betala. En tidigare kurskamrat som säljer egengjorda trasmattor sa att hon hellre ger bort sina mattor till dem som verkligen tycker om dem, än att sälja dem till underpris.

Här är själva dynan nästan klar, och jag har lagt på mönstret som nu ska arbetas in.

Voilà! Min sittdyna är mer eller mindre klar. Jag kan arbeta den lite mer om jag vill. Den är lite småbucklig och ojämn i kanterna, men den kanske får vara så.

Men åter till kurskvällen! Som vanligt var det härligt att tillbringa några timmar med likasinnade. Som går igång på stygn, ull och färger! Jag köpte ett startpaket med grejer att sätta igång med, och en packe kardflor (kardad ull som är redo att tovas).

Skadad hand – igen!

Jag köper gamla fina ramar på loppisar att ha till inramning av broderier. Eftersom jag inte vill ha tavelglaset slänger jag det på återvinningsstationen. Igår stod några glasskivor på en stol för vidare befordran ut i förrådet, när jag fick brått ut i köket där äggkastrullen börjat koka. Jag sprang förbi glasskivorna och rände vänster (tack!) hand in i den högsta glasskivan som nästan osynligt stack upp sin vassa kant. Knogen där hand möter ringfinger skars upp i ett djupt gapande hack. Jag ställe mig med handen högt och hoppades på det bästa.

En stund senare kom min svåger som är läkare och han menade att det egentligen skulle behöva sys, men satte en bit kirurgtejp för att hålla ihop sårkanterna. Jag hade lite annat för mig än att sitta på akuten i flera timmar!

Jag satte en gummisnodd runt fingrarna så att jag skulle komma ihåg att inte spreta med fingrarna eller använda handen, för då gapade såret. Nu ser det ut att ha läkt ihop bra, men jag behåller både tejp och gummisnodd på för att det inte ska spricka upp igen. Jag ska bespara er bild på eländet, men visst är det lite väl många olyckor med mina händer nu! Jag behöver mina händer!!

Jag har anmält mig till en tovningskurs en kväll om knappt tre veckor, på den mysiga butiken Fingerborg på Åsögatan i Stockholm. Jag ska tova på kursen på Sätergläntan i sommar och behöver egentligen inga förkunskaper, men tycker att det vore roligt att kunna grunderna i förväg. Jag har tovat lite, men det var för många år sedan. Jättekul med en kurskväll!

Påsken är ju så fantastisk med alla lediga dagar utan en massa måsten. Jag har kommit på ett nytt armband och då bär det ju som bekant iväg med mig! Jag gör inte bara ett utan plötsligt har jag gjort fyra olika! Det var så härligt att lägga ut alla mina trådrullar och kombinera olika färger med varandra, för att välja ut tre att maskinbrodera med. Jag broderade på vadmal från de gamla beredskapsrockarna som jag gjort armband av tidigare. Nästa steg var att välja en knapp som passade bra till. Kul och jag tycker att de blev snygga! Jag ÄLSKAR min symaskin!

En dag med många känslor

Jag har nyss kommit hem från veterinären där vår fina katt Marina fick somna in efter en tids sjukdom, som det brukar heta. Hon har sedan en tid medicinerats morgon och kväll mot epilepsi, men de senaste veckorna har sjukdomen eskalerat. Flera anfall om dagen till slut, och trots höjning av medicindosen blev hon inte bättre. Det var så uppenbart att hon led, och att detta var det enda rätta.

De hade gjort så fint i rummet hos veterinären, med tända ljuslyktor. Hon fick en lugnande spruta och sedan själva avlivningsdosen. Jag blev lite överrumplad av min gråt, och stannade kvar en stund i rummet. Jag pratade med henne: om att hon hittades, kom till katthemmet, att vi förälskade oss i henne på katthemmets hemsida och åkte ända till Norrtälje i halv snöstorm för att hämta henne, att hon varit en mysig knäkatt, en pratig katt som svarat när vi mjauat, matglad och snäll. Sedan sa jag hejdå och åkte hem med tom kattbur. Sorgligt, men ett vuxet beslut som måste fattas.

Den andra starka känslan idag var av motsatt art. Jag hittade MIN KURS: Textila bilder – filt och fibrer med Yvonne Habbe som jag beundrar för hennes vackra bilder! Det angränsar det jag brukar göra när jag broderar på nålfiltad bakgrund. Så otroligt roligt att få gå kurs för henne, och på Sätergläntan i Insjön!

Nu tänker du att har hon inte redan anmält sig till en kurs, den i yllebroderi på Eskilstuna folkhögskola? Ja, jo, det är sant. Jag vill ju gå båda, men man kan inte få allt här i världen har jag hört. Anmälan till den kursen är inte bindande förrän jag tackar ja till platsen när jag får ett definitivt besked om att kursen blir av. Och fram tills dess har jag kanske bearbetat min omgivning så pass att jag kan gå båda … Nej, vad säger jag!! Det blir nog bra med en kurs. Och yllebroderi har jag tänkt göra ändå, och kanske gå en kurs en annan gång.

Det är lite tröttande med såna känslo-berg-och-dal-banor. Livet.

 

 

Utställning i höst


Nu är det äntligen dags att börja förbereda utställningen jag ska ha på Blackebergs bibliotek i september! Det känns fantastiskt roligt och spännande! Jag har fått bilder på hur det ser ut så jag kan börja tänka, men jag ska åka dit också så jag ser ordentligt hur utrymmet är.

Jag kommer att bjuda in till vernissage så vi kanske ses där!

Jag har inte helt säkert bestämt ännu vad jag ska ha med, men funderar på flera teman på olika ställen. Jag håller på att brodera på växt- och skrotfärgat tyg nu, och ramar in dem. Jag tycker väldigt mycket om gamla slitna ramar, och har hittat många på loppis. Men det ska vara en viss sort, de flesta går bort.

Det här med inramning är ett kapitel för sig. Många bilder träder fram bättre med en ram som stramar upp. Eller som ramar in flera bilder som hör ihop, som en kära vän gjorde med tre av mina nålfiltade broderier

Jag har också satt bilder på en baksida, för att hålla ihop och inramning. Här åtta nålfiltade broderier som är delar av en helhet, uppsatta på svart linnetyg uppspänt på en pappskiva.

Men det kan också vara fint utan ram.

Eller så här, broderiet fastsatt på en bit wellpapp.

Små stunder i verkstan igen

Under de veckor som gått sedan jag halkade och bröt handen har jag inte kunnat göra något i verkstan. När jag tog bort gipset för en vecka sedan hade jag så pass ont i handen att jag inte kunde använda den till mycket. Jag skulle visserligen använda den till viss del för att träna upp funktion och styrka igen, men inte så att det gjorde ont. Jag gör framsteg varje dag och nu kan jag nästan böja handleden lika mycket på båda händerna, och smärtan är inte så stor längre.

Korta stunder har jag varit i verkstan de senaste dagarna. Först bara för att röja undan allt jag bara lagt in där, till exempel tyger jag ropat in på Tradera. Men igår lagade jag sonens byxor på symaskinen, och idag har jag också suttit och klurat på en sömnadsdetalj. Det känns roligt, men jag är lite obegripligt trött och håglös på kvällarna nu så jag tar det så smått.

Nu är det bara tre veckor kvar tills vi åker till Kanarieöarna! Det känns fortfarande helt overkligt att det ska bli av – men det ska det!

En julkrans jag nålfiltade förra året.

Broderipepp

Jag hittade fler bilder på broderade små väskor. De två första har blommor av organzatyg som jag klippt och bränt i kanterna över ett ljus så att de liksom krullade upp sig.

Jag blir så glad  av att se det här vackra glada färgerna! Det här ska jag ta upp igen!

Här är två stora tändsticksaskar jag broderat på.

Jag kunde inte låta bli att brodera lite på en filt hos min syster och svåger …

 Ytterligare ett par glasögonfodral. Ett av mina favoritmotiv är fåglar.

Nålfiltad pepp

Jag har nålfiltat en hel del och broderat på. På Syfestivalen för något år sedan köpte jag massor av små buntar med ull i olika färger. Ullen är som en palett med färger som jag kan ”måla” med, nästan som akvarell, och förstärka vissa delar med stygn. Fantastiskt roligt! Här är några exempel.

Kardad ull att nålfilta med i många fina färger!

Min vän Annika har ramat in tre av bilderna jag gjort.

Broscher

Den här bilden ställde jag ut på Klappsalongen på Väsby konsthall förra julen.

  • Den här bilden ställdes också ut på Klappsalongen …

    … liksom den här, där jag även använt björknäver.

    Ägg av ull till påskriset!