Etikettarkiv: motion

Inför 2020

Publicerat av
Svara

Nytt år och nytt decennium. Jag har fått en dagbok i julklapp som jag tänker använda för reflektion om min behandling på Stressmottagningen.

Jag trodde att det skulle finnas en del sidor för anteckningar förutom dagboksbladen men det var bara ett par sidor för adresser. Jag har sammanfattat det jag hittills lärt mig och som jag ska använda som redskap för att långsamt bli frisk, och det har jag skrivit in längst bak i dagboken. Tanken är att jag ständigt ska stämma av hur det går, och om det är något jag behöver förändra.

Jag har skrivit om att förändringen och förbättringen ska gå med myrsteg och att jag inte ska pressa mig. Att skapa randiga dagar och planera in vilan i förskott. Att inte göra slut på energin så snart jag får den, och att dela upp uppgifter i mindre delar med vila emellan. Att utföra lite mer en dålig dag och hålla tillbaka en bra dag. Att njuta av naturliga pauser som till exempel toalettbesök, köer och rödljus vid övergångsställen. Att inte tränga undan jobbiga tankar utan betrakta dem och reflektera över om huruvida de är hjälpsamma eller inte – om de är något jag ska agera på eller släppa. Att byta ut MÅSTE mot VILL och VÄLJER ATT. Att få distans och perspektiv genom att tänka ”Just nu lägger jag märke till att jag har den här tanken/känslan …”

Jag har också lagt till att jag ska försöka göra saker långsamt, och att jag ska promenera.

Om en vecka sitter jag på ett plan på väg till Gran Canaria – det känns både overkligt och alldeles underbart!

Ont i kroppen

Publicerat av
2

Det är inte helt lätt att få till randiga dagar i juletid. Det har inte varit riktigt den där julefriden här hemma som behövts för det, och då försöker jag kompensera för det så att allt ska bli så bra som möjligt. Det lyckades så där. Två dagar före dopparedan kände jag av den välkända värken i axlar och armar som innebär att jag spänt mig. Den sitter fortfarande i och jag hoppas kunna slappna av nu efter att julafton är över.

Jag fick en fin dagbokskalender i julklapp av dottern som jag önskat mig. Jag har tänkt använda den för reflektioner över hur det går med alla de redskap för tillfrisknande jag får från behandlingen på Stressmottagningen.

Nu har jag tagit en promenad tre dagar i sträck, och det är något jag tänkt försöka fortsätta med. Oavsett ork så kan jag ta en liten promenad, även om det bara är runt husen där jag bor. Dottern som är intresserad av hälsa har koll på att motion har god effekt på hjärnan, inte minst för deprimerade. Och då måste jag lyssna på det förstås.

God fortsättning på julen kära vänner! ❤️

På pricken!

Publicerat av
Svara

På Stressmottagningen såg jag ett citat:

”I’m not faking beeing ill. I’m faking beeing well!”

Alltså: jag låtsas inte vara sjuk, jag låtsas vara frisk. Det är ett sånt bra uttryck, som jag känner igen mig i. Framför allt på jobbet. Jag motar bort känslan av att jag inte orkar, sätter på en mask av kompetens och jobbar på, Det går till en viss gräns och då åker jag hem och faller ihop. Det är ju just detta beteende som de på Stressmottagningen säger är kontraproduktivt, och som gör att jag inte blir frisk. Det håller inte att göra slut på all energi gång på gång. Jag måste hushålla mer, och anpassa beteendet efter de dagarna då jag orkar som minst.

Jag har tidigare tänkt att jag måste koncentrera min ork till jobbet, för det är det som jag måste göra för att få en inkomst. Allt annat får komma i andra hand. Men det har inneburit att jag satt hälsan i andra hand, eller kanske ännu länge ner på prioriteringsordningen! Det är detta som blir min stora utmaning nu: att samla på mig energi som jag inte gör av med direkt.

Jag ska använda en dagbokskalender för daglig reflektion och planering så att dagarna blir lagom randiga, det vill säga att aktiviteter varvas med vila. Jag har också lovat min oroliga dotter att promenera dagligen, även om det bara blir en kort stund. Föresatser inför det nya decenniet! Blir det ”det glada 20-talet” månne?

Andra dagen – det lossnar

Publicerat av
Svara

Dagen inleddes med en kort promenad i den närbelägna skogen. Det var betydligt svalare idag vilken var himmelskt! Dessutom regnade det en stor del av dagen och det var så välkommet.

Jag mådde inte alls bra på förmiddagen. Jag hade lite ångest och kände mig trög i både skallen och kroppen. Det var som att jag måste vänta in mina tankar hela tiden. Om någon sa något till mig så måste jag processa det i några sekunder innan jag förstod. Men jag tog det väldigt lugnt, och förklarade för kursledaren varför jag inte var med kvällen innan. Hon tyckte givetvis att det är helt ok att jag gör allt i min takt, men det känns ändå bra att berätta att jag är deltids sjukskriven och kanske inte är med hela tiden. Det är den femte sommarkursen som jag går då jag inte orkat fullt ut. Då jag gått till mitt rum eller ett vilrum emellanåt. Men det går ju det också, även om det skulle kännas kul att sitta uppe sent på kvällen med den andra kursdeltagarna för att hinna så mycket som möjligt.

Igår kväll kände jag mig ganska förvirrad. Jag hade inte förmått ta in all information och alla instruktioner. Det kändes inte så bra när jag märkte att de andra nybörjarna verkade ha hängt med. Men idag lossnade det lite. Jag behöver få veta varför jag ska göra på ett visst sätt eller i en viss ordning. Då är det mycket lättare att förstå och att komma ihåg.

Idag har jag hunnit med en hel del. Den stora ringen med den skålade ”parabolen” är nästan helt klar. Jag har gjort en ring till min tumme, och kämpat som en gnu med skålade örhängen med en silverkula i. Jag har fått göra om flera moment, och det ena örhänget råkade jag löda för länge så det krullade ihop sig till en kula! Suck – bara att börja om från början med att stansa ut en bit, skåla den och löda fast en ny silverkula.

Det syns inte riktigt men det är en guldgula och en silverkula i skålen. I de små skålarna är det en silverkula, de ska bli örhängen.

Så kom nästa svårighet: att löda fast den lilla pinnen som ska stickas in i örsnibben. På det ena örhänget lyckades jag nästan direkt men den andra har jag slitit med och gjort om säkert tio gånger! Jag gav upp klockan 9 i kväll och hoppas kunna få till det i morgon.

Nytt läkarintyg

Publicerat av
Svara

Idag var jag hos min husläkare för att få ett nytt läkarintyg. Jag hade ju en hälsning från Försäkringskassan om att de vill se ett mer utförligt intyg som läkaren ska ändra från gång till gång, och inte bara lägga till nya saker i det gamla. Det var inte helt lätt att föra fram denna kritik, och jag fick verkligen stålsätta mig och intala mig att det är viktigt för Försäkringskassans bedömning av MITT intyg. Det är jag som drabbas om det inte blir bra. Han lyssnade och skrev ett nytt intyg, men hade lite svårt att förstå kritiken.

Jag hade skrivit ner allt jag kunde tänka på som han kunde ha användning för:
  • WED/RLS: lite sämre på grund av medicinändring, se nedan. Bättre under våren sedan Sifrol återinsatts.
  • Självskattningstester:
 MADRS – S = 20
 KEDS = 26
 HAD ångest = 18, depression = 9
 SMBQ = snitt 5,5
  • Mediciner

Provar sedan några veckor tillbaka ny stämningshöjande: Venlafaxin och tar fortfarande Mirtazapin till kvällen samt Oxascand.

Samtal med neurologen på DS i början av juli. Drog ner Gabapentin till 1 kapsel 3 ggr per dag, fortsätter med Sifrol till kvällen.

  • Sömnen
Sämre sedan ett par veckor tillbaka. Svårare att somna, vaknar på natten, viss svårighet att somna om. Sover middag på dagen liksom tidigare.
  • Läkarkontakter
Psykiatrin telefonkontakt under sommaren och återbesök i augusti.
Neurologen DS telefonkontakt under sommaren för ändring av medicindos. Ny kontakt efter sommaren.
  • Hur det påverkar mig
Jag är trött både mentalt och fysiskt. Svårt att koncentrera mig om jag inte har helt lugnt omkring mig. Simultankapaciteten påtagligt sämre än vanligt. Håglöshet, känsla av hopplöshet, trög och splittrad i tanken, försämrat arbetsminne, känner mig spänd i kroppen och slappnar sällan av. Har haft betydligt mer ångest den sista månaden.
  • Hur det gör att jag inte kan jobba heltid
Jag orkar göra enklare uppgifter i några timmar men efter ca 3,5 timme är det som att jag tar slut. På morgonen är jag som piggast och brukar passa på att göra sådant som kräver lite mer tankemöda. Jag känner tydligt när det inte funkar längre, och byter då till enklare arbetsuppgifter. Ibland behöver jag lägga mig i vilrummet ett tag, och somnar ofta där.
Fikarummet på jobbet upplever jag ofta som för stimmigt och ser till att sitta i ett hörn för minimalt med intryck. Vissa dagar går jag någonstans där det är tyst och fikar.
Jag jobbar fem dagar i veckan, ca 3,5 h på fm och en halvtimme hemma på em. En dag i veckan arbetar jag helt hemifrån.
  • Motionerar med promenader, ofta i skogen. Ägnar mig åt handarbete och trädgårdsarbete i liten skala som ger energi.
Jag föreslog att han skulle sjukskriva mig på halvtid under två månader, och det gjorde han. Förhoppningsvis kan jag jobba 75 % från oktober. Så nu är det bara att vänta och se vad Försäkringskassan beslutar.

Morgonpromenader

Publicerat av
Svara

Två morgnar i rad har min man och jag gått ut på tidig morgonpromenad i drygt en timme. Det har varit svalt och skönt, men ändå soligt och fint. Och framför allt har det varit så skönt att jag orkat! Jag ska försöka hålla i den här vanan nu, även om det inte behöver bli så långa promenader varje dag. Det känns väldigt bra att komma hem innan klockan 9 och redan gjort något så välgörande! Idag gick vi och försökte artbestämma de träd vi såg, och kunde fler än vi trodde.

Nu är det två veckor tills jag ska åka på silversmideskurs och äntligen skarpt läge att fundera på vad jag vill göra på kursen. Jag har en anteckningsbok där jag gjort några skisser, så några idéer har jag. Jag börjar också inse att jag kanske är lite övermodig som tror att jag ska kunna göra saker hemma efter bara en veckas kurs! Vi får väl se. Det ska hur som helst bli fantastiskt roligt!

Nu har en av solrosorna börjat titta fram.

Och vår låda med tre sorters lavendel bågnar av blommor, och är välbesökt av bin och humlor. Jag såg en nässelfjäril där häromdagen och inser att jag för övrigt knappt sett en enda fjäril i år. Det känns inte så bra. (Förutom de rackarns malfjärilarna vars larver ätit av mitt yllegarn!)

Trädgårdsterapi

Publicerat av
Svara

Jag fick lite mer energi i kroppen igår kväll. Det är en obeskrivligt skön känsla efter att ha varit helt orkeslös. Jag har jobbat hemma även idag och kanske är det en del av förbättringen – att slippa åka in till jobbet. Jag stortrivs där men resan dit och hem tar på krafterna med alla intryck. Energin satt kvar idag och jag kände att jag skulle kunna bli lite övertänd om jag inte tänkte till! Jag har alltså varvat aktivitet med vila för att spara mig.

Jag läste en artikel om en man med utmattningssyndrom som gjort trädgårdsarbete till sin terapi, och det blev jag jättepepp på! Vi har en mycket liten trädgård, en atriumgård med huset i vinkel runt om. Det krävs inte alltför mycket arbete för att den ska vara hyfsat prydlig. Så idag började på min trädgårdsterapi! Jag satte fem potatisar i en av odlingslådorna på höjden (med täckduk över eftersom katterna tror att odlingslådorna är deras toalett!) och planterade en tobaksblomma i en kruka. Några frön av ringblomma som jag hade kvar från ifjol petade jag ner bland kryddväxterna. Jag grävde upp några ruskor av kantnepeta som härstammar från vår gamla rabatt och som letat sig ut här och där, och satte ner dem inne i rabatten. De är ju fina marktäckare. Visst låter jag redan proffsig! ? Jag klippte till och med vår minimala gräsmatta – ett kort men intensivt träningspass.

Jag klippte ner vårt vildvin tidigare i våras men sparade några pinnar som jag satte i en vas med vatten. Nu har det kommit rötter på dem och även växt ut långa slingor av vildvinet! De satte jag i en stor kruka vid en spaljé på väggen. Vildvin är så vackert och frodigt, och blir helt fantastiskt på hösten. Jag ska köpa ett också, och sätta vid vårt svarta plank.

Kryddlandet har fullkomligt exploderat efter värmen och regnet.

Jag tror på det här. Blommor, jord, potatis och bäst av allt – jag behöver inte ta mig någonstans utan det är hemma!

Sämre igen

Publicerat av
Svara

Istället för att bli bättre blev jag ännu sämre efter att jag skrivit förra inlägget. Så pass att jag inte orkade sticka – armarna var helt matta. Det har varit lite turbulent här hemma också, bland annat med anledning av oro för mig. Det har inte hjälpt precis.

Jag lovade dottern att jag skulle gå ut i solen idag, åtminstone en liten stund. Så på eftermiddagen gick jag ut. Jag ställde mig vid en lyktstolpe och lutade mig mot den, i brist på något att sitta på. Solen tittade fram bakom molnen och jag hängde där i nästan en halvtimme, medan jag pratade med min syster i telefon.

Mitt på dagen idag triggades mitt kroppsminne av en händelse och jag bad min dotter att hjälpa mig i säng. Jag la mig under kedjetäcket och sov en timme. Jag har inga marginaler.

Nu ikväll är jag lite piggare och lyckades till och med laga lite mat till mig, och äta tillsammans med familjen. Jag har tagit nya tag med vikten igen och känner mig motiverad. Jag hade tänkt påbörja ett enkelt motionsprogram denna vecka, och det känns lite ironiskt med tanke på hur helt urlakad jag varit! Men jag skjuter på programmet så får det börja när det funkar. Programmet går ut på att ta promenader och sakta men säkert utöka dem under veckorna. Inte omöjligt att lyckas med.


Det är ett grannlaga arbete att bli frisk från utmattningssyndrom. Ibland går det att få energi genom att göra roliga och stimulerande saker, men ibland är det bara att vila som gäller – ibland till och med att sova. Efter många års erfarenhet vet jag när det är dags för det ena och när det är dag för det andra. Att bara ligga i soffan kanske inte ser så aktivt ut men kan vara ett väl avvägt beslut. Det är bara så svårt att förklara.

Svar på tal

Publicerat av
Svara

Bara för att jag skrev om avsaknaden av mjuka värden på slalomskidor – jag nämnde just fjärilar – så såg jag vid två tillfällen rosa skidor med just fjärilar på! En hel svärm av fjärilar i ljusblått och vitt som bredde ut sig över hela skidan. Jag såg också skidor med regnbågen på, och rosa skidor med ljusare rosa organiskt mönster. Där fick jag så att jag teg. Men fortfarande är denna typ av färger och mönster högst ovanliga.

En härlig sak med skidåkning är att det verkar vara en sysselsättning som lockar fram mäns glammiga sida. Kombinationer som knalligt orange jacka till lysande gröna byxor, turkos jacka till limegröna byxor och tomatröd jacka med orangea detaljer till gula byxor är plötsligt helt enligt normen. På män. (När vi var på hotellet i Agadir konstaterade vi att om vi fått en tia för varje man i rosa shorts eller skjorta som vi såg så hade vi kunnat köpa en väldans massa keramik! Det är något med golfande män och rosa.)

Hur som helst njuter jag av alla dessa förgkombinationer och bestämde mig raskt för att sy på gula detaljer på min röda skidjacka.

Skidåkningen fick en baksmälla inte bara i form av onda knän och stela benmuskler, utan även ett rejält skov av WED/RLS idag. Många olycksbröder och -systrar vittnar om att hårdare träning inverkar triggande, medan lättare motion bara är bra. Jag gissar att mina nerver fick lite mer än de tålde i helgen.

Till mina jobbiga nerver kom som ett brev på posten en hel del ångest under senare delen av dagen, när jag var på hemväg. Kvällen blev ganska jobbig men jag försökte döva allting med att brodera vidare på min Litskudde. Det är inte mycket kvar på själva framsidan, tror jag i alla fall. Jag har inte tittat så mycket på helheten ännu, det ska bli så spännande att se hur den blir!

I morgon ska jag jobba hemifrån, och det känns bra.