Jag ska inte tråka ut någon med mina vedermödor på hemvägen, och jag är faktiskt inte hemma ännu. Jag sitter på ett varmt tåg på väg mot Stockholm just nu och hoppas komma hem utan fler förseningar.

Veckan på Capellagården var riktigt riktigt bra, och jag konstaterade idag att den största utvecklingen har hänt i mitt huvud – inte på tyget. De broderier jag har med hem är inte så mycket att hurra för, de är övningar som jag kan utveckla mer hemma. Det var samma sak på fotokursen.

Igår kväll hade jag en del ångest och kände att jag inte vill åka till Söderhamn. Jag kände mig rädd och ångestfylld. Det visade sig att jag glömt att ta min lugnande medicin som gör att jag somnar bra och sover bättre under natten. Det kan säkert förklara en del. Så fort jag vaknade i morse längtade jag dit! Men först ska jag komma hem och träffa familjen. Jag har inte träffat min man sedan onsdag i förra veckan!

Jag kan varmt rekommendera att åka till Capellagården! Gärna gå på sommarkurs i skrivande, keramik, fritt broderi eller annat skapande. Eller åk bara dit och njut av den härliga atmosfären, handla i handelsträdgården och den lilla butiken.