Den här helgen har jag inte behövt göra någonting, varken roliga saker eller annat. Ändå är jag så oerhört trött. Jag tål ljud ännu sämre än vanligt, och får dåligt samvete för att inte orka ta om hand. Idag har hela familjen varit igång med olika saker som låter – samtidigt och på samma ställe. Jag flydde in i sovrummet, och efter att ha blivit uppsökt där flera gånger med typiska frågor-till-mamma (vár finns …? har vi … ?) sa jag ifrån att jag måste få vara ifred.
Kanske jag är extra trött på helgerna för att alla är hemma då? Jag behöver några timmar för mig själv varje dag. Det får jag på eftermiddagarna under arbetsveckorna. Jag tror också att det är trötthet efter en vecka på jobbet som tar ut sin rätt på helgen.
Jag har suttit i verkstan en liten stund i alla fall. Jag lagade ett paraply och en tygkasse, samt fick ihop en pippi. Det var flera veckor sedan sist!
Pia, det är ett märkligt fenomen att det är så stor skillnad på att vara ensam hemma. Eller t ex att veta att någon är hemma som kanske ligger tyst i ett annat rum och sover. Tystnade är annorlunda bara av vetskapen att man inte själv.
Jag känner av det då jag jobbat natt och vill sova. Ensamheten är inte min då.
Kram ♡
Kram!