Jag har aldrig varit frusen av mig och nu i min aktningsvärda ålder mitt i klimakteriet så är jag en glödande kamin! Alltså denna värme som alla är så glada åt – måtte den ta slut snart! Om man fryser kan man sätta på sig ylleunderställ och pälsmössa, men man kan ju inte mer än att klä av sig när man svettas! Tack och lov har vi ett förhållandevis svalt hus och på jobbet är det riktigt skönt (det vill säga: många klagar på att det är för kallt!).
Jag är nästan ständigt blöt i nacken, på överläppen och hakan. Dessutom så där klädsamt rödflammig i ansiktet! Jag har fått en slags eksem eller blemmor av värmen runt munnen och näsan. Jag tror i alla fall att de beror på värmen – de är som allra vackrast lysande röda när jag är som varmast. Jag har fläktar som jag flyttar runt i huset, och svalkar mig med en blöt trasa.
Jag har också varit väldigt trött de senaste dagarna. Idag sov jag på eftermiddagen. I morgon ska jag jobba hemma och det känns nästan nödvändigt.
Min maskinpark har nu kompletterats med en trumlare som polerar silvret. Jag invigde den igår med strålande (!) resultat. Här är några örhängen jag gjort. Själva rundlarna stansade jag ut på silversmideskursen eftersom jag visste att jag inte skulle skaffa en sådan utrusning i förstone. De första har jag sågat mönster på, och i de nedersta har jag borrat lite random hål med min Dremel.
