Kategoriarkiv: Broderi

Utställningen är på plats!

Publicerat av
Svara

I morse åkte jag med två stora kassar med mina bilder till Blackebergs bibliotek, där jag gjorde i ordning utställningen. De flesta av dem är vända utåt i skyltfönstret men det finns även bilder vända inåt rummet. I skyltskåpet la jag bilder som det inte är självklart vad som är upp och ner på. De kan då ses från båda hållen.

Supersnälla Eva på biblioteket ordnade med en fin affisch och plastade in min prislista. Jag fick också lägga dit mina visitkort med länk till hemsidan piaborrman.se.

Här är några bilder tagna utifrån så att torget speglas, men lite syns i alla fall. Jag ska ta bättre bilder på söndag.

Behöver jag säga att det känns fantastiskt och spännande!?

Och annons i lokaltidningen!

Puh!

Publicerat av
Svara

Sådärja, nu är alla bilder till utställningen klara. De har en upphängningsanordning på baksidan och är signerade. En prislista är fortfarande i funderingsfasen. Det är ju så gruvligt svårt att ta betalt för det man gör, i synnerhet när man är en hobbyhantverkare. Samtidigt som jag ändå vill ha en rejäl slant om nu någon är intresserad. Annars kan det vara. En vän som gör vackra trasmattor sa att antingen får folk betala ett bra pris eller så skänker hon bort dem. Det är någon slags självrespekt.

Här är alla bilderna!

Återigen: varmt välkomna till utställningen på Blackebergs bibliotek! Den går även att se när biblioteket är stängt eftersom den är i det belysta skyltfönstret.

Andning och montering

Publicerat av
Svara

Jag sitter och monterar bilder inför utställningen som börjar på onsdag (gulp!) och lyssnar på radions P1, som vanligt. Ikväll har jag hört ett avsnitt av Kropp & själ som handlade om andning. Jag kan verkligen rekommendera att lyssna på det. Det gavs en hel del tips om övningar.

https://sverigesradio.se/kroppsjal

För mig har detta med andningsövningar långsamt smugit sig på som läkande och stressreducerande metod. Till en början tyckte jag att det var svårt med mindfullness och yoga, men när jag väl fick ordning på själva andningen så kände jag hur jag kunde lugna ner hela systemet i kroppen genom de långa djupa andetagen. Just mindfulness är jag fortfarande inte riktigt vän med, men jag ser verkligen fram emot att yogan börjar snart igen!

När jag känner att stressen drar igång och andningen blir grund så brukar jag börja andas långsamt och djupt en stund. Om jag har möjlighet sätter jag mig någonstans där det är lugnt, sluter ögonen och djupandas en stund tills jag känner att kroppen taggar ner. Men jag kan göra en sån liten andningsövning var som helst och när som helst egentligen. Det är väldigt effektivt och har bevisad effekt.

Två läkare var med i radioprogrammet och de sa att yoga och meditation har funnits i årtusenden, men det är först nu som vetenskapen börjar förstå hur det fungerar. Genom att andras styr man stresscentrum som i sin tur ändrar på hjärnan. De bekräftade precis det som jag skrev om ovan: att om man blir bättre på att självdiagnosticera sin egen stress så blir andningen ett effektivt verktyg.


Här är en andningsövning från programmet:

Börja med att andas ut så långt du kan. Andas in i sex sekunder. Håll andan i sex sekunder och slappna samtidigt av. Andas ut i sex sekunder. Andas in i sex sekunder, osv. Håll på i tre minuter till att börja med.

Den här helgen ska jag ta en promenad med en nära vän, men annars ska jag ägna mig åt utställningen. Montera klart de bilder som inte är klara, och gå igenom allt för att se vad som återstår. Jag är inte stressad – jag kommer att hinna, åtminstone tillräckligt. Good enough var det ju!

Trötta kvällar

Publicerat av
Svara


När jag kom hem från jobbet igår var jag riktigt trött. Eller rättare sagt: redan på hemvägen var jag tröttare än förra arbetsveckan. Det känns att jobbhösten dragit igång och att sommaren är slut. Inte att jag stressar eller så. Jag tycker att jag har det mesta under kontroll, och har gått igenom almanackan ordentligt för att se att det finns luft här och där. Jag har till och med bokat in delar av dagar där det står ”boka inte in något här!” eller ”förberedelsetid”.

Jag har ju Språk- och slöjdkaféet också. Det drar igång tisdagen 18 september och känns superkul! Ikväll skrev jag ett meddelande i Facebook-gruppen där jag bad dem att meddela vilka dagar de kan vara med. Tyvärr kommer jag att missa tre gånger på grund av resor, främst i jobbet. Men vi är tillräckligt många för att det ska funka ändå.

Men tillbaka till tröttheten. Jag ska erkänna att jag blev lite lite orolig igår kväll, och fick ta till hela arsenalen av hjälpsamma tankar för att inte bli alltför rädd. Idag kändes det faktiskt lättare och då försöker jag att glädjas åt det.

Känningarna av RLS/WED är tyvärr lite för mycket just nu. Ett stort moln på min himmel.

Bättre närminne

Publicerat av
Svara

Idag insåg jag att mitt närminne blivit betydligt bättre. Förut fick jag ständigt uppdatera minnet när jag till exempel lagade mat. Jag fick kolla receptet flera gånger per ingrediens för att minnas vad jag skulle hämta ur skafferiet och hur mycket jag skulle hälla i maten. Det som hände idag var att jag skulle hämta vinäger men hade hunnit glömma vad det var jag skulle hämta på den korta vägen väg till skåpet. Det hände mig flera gånger om dagen förut, men nu är det inte mer vanligt än det alltid varit för en tankspridd person som jag. Det var en starkt positiv känsla att se att min hjärna hämtat igen sig lite!

Nu är jag inne på min femte och sista semestervecka, och jag känner mig rejält utvilad. De senaste par veckorna har jag bara sovit middag någon enstaka gång, jag har inte behövt det. Kanske det blir annorlunda när jag börjar jobba igen, det får jag se då.

Jag har gjort mycket intressanta saker under ledigheten också: fått fatt i mer av min historia på pappas sida och gått kurs på Sätergläntan. Apropå den kursen så har jag tovat en hel hög bilder nu och även broderat på dem. Här är några:

Den här har jag nu ändrat lite på och den är nu färdig:

Igår gjorde jag några fler förfiltar som jag klippte isär idag och la ihop till nya bilder. De är lite större i storlek än många av de bilder jag gjort hittills. De har legat ute på tork i solen under eftermiddagen, och i morgon ska jag sätta igång att brodera på dem.

Broderar och funderar

Publicerat av
Svara

Jag kom verkligen igång med att brodera på mina skröfslappar i helgen. Det är ungefär som kanthabroderi som jag lärde mig på Capellagården förra sommaren – många små upp-och-ner-stygn i rader.

Kanske tillsammans?

Jag har en sån dag då jag ena stunden ser nästan nattsvart på tillvaron och framtiden, och den andra stunden bara ser möjligheter. De tvära kasten har jag skrivit om förut, de tar på krafterna.

En jobbig sak är min vikt. Jag har alltså gått upp alla de 15 kg jag gick ner i höstas, och lite till. En klassisk jojobantning som brukar användas som argument mot att banta. För min del handlade det om flera saker. Jag har skrivit om det förut så ursäkta tjatet, men det är viktigt för mig. Jag har skyllt det mesta på den nya antidepressiva medicinen med just biverkan att gå upp i vikt och öka aptiten. Men det är inte hela sanningen, och jag måste ta tag i det nu. När jag inte gick ner mer i vintras tappade jag sugen och motivationen lite och släppte på ätandet bara lite. Detta eskalerade och till slut var det inget stopp på det.

Det jag upptäckt de senaste dagarna är att jag inte bara är otymplig utan även utan ork och kraft. Jag kan inte precis anklagas för att ha rört på mig mycket denna semester, och kondition är en färskvara. Men detta är en sån totaldipp i ork att jag nästan undrar vad det är. Jag ska ändå ringa och boka tid hos min husläkare för att ta en del rutinmässiga prover angående blodtrycket och hypotyreosen. Det känns bra att få lite koll på kroppen. Han kommer att ha synpunkter på min vikt och det är väl bara bra det.

Regnplask och hjärnspöken

Publicerat av
Svara

Nu är jag och min syster tillbaka i hennes stuga i Söderhamns skärgård där vi var förra helgen. När vi kom fram igår eftermiddag var det varmt och soligt och bland det första vi gjorde var att bada – ljuvligt skönt!
Vi dukade upp vår middag vid bryggan: goda ostar, levainbröd och prosciutto. Förutom en och annan båt och vattenskoter var det nästan helt tyst. Lite sus från den stora fina aspen som darrade lite i brisen, en häger som skrek på hög höjd – annars skön tystnad.

Solen gick ner i säck, men strax innan speglades den i mina solglasögon!

Idag njuter vi av att sitta inomhus, kura med tända ljus och lyssna på regnet utanför.  Jag broderar på mina skröfslappar. Här är en som börjar bli klar:

Jag känner mig väldigt stolt och glad över att jag utmanat en del av mina rädslor i sommar. Jag har bestämt mig för att träna bort en del av rädslan för spindlar genom att tvinga mig att gå i närkamp med dem. När jag sett en spindel har jag försökt röra vid den, men oftast springer de iväg. Det har varit nästan märkligt enkelt, även om jag fortfarande inte gillar spindlar alls.

En annan rädsla som jag dragit på mig på senare år är att köra på motorväg. Det är något med den höga farten och att jag liksom inte riktigt litat på mig själv. Jag vet att det är orimligt och helt taget ur luften, men det har ändå hindrat mig. Förra året när jag körde upp hit till Söderhamn så valde vi att delar av sträckan ta den långsammare (och vackrare) kustvägen innanför E4:an, men i år kändes det helt lugnt att ta motorvägen. Jag bestämde mig bara. Intalade mig själv att det bara sitter i mitt huvud. Att jag kört åtskilliga år och åtskilliga mil utan incidenter. Då gick det finfint!

 

Världsbroderidagen

Publicerat av
Svara

Igår (när jag påbörjade detta inlägg, men somnade ifrån det!) var det Världsbroderidagen och jag sydde en del stygn på kvällskvisten. Jag har gjort två lappar av skröfset jag tog hem från kursen, det vill säga de spillbitar som blev över. De är inte så märkvärdiga i sig men jag tänker brodera lite på dem och se vad det blir. Här är en bit av den ena:

Kanske det blir en fågel?

Jag syr inte stygnen igenom till andra sidan utifall jag skulle vilja använda baksidan också, den ser helt annorlunda ut. Det är spännande med den slumpen! Här har jag inte haft något motiv i åtanke utan bara fogat samman bitar jag tycker passar ihop färgmässigt. Jag syr med sytråd som är tunn och jämn i strukturen. En del garn, som till exempel lin, är mer ojämnt i strukturen och ger en annan effekt.

Femte och sista kursdagen

Publicerat av
2

Nu har jag klivit på tåget i Insjön och hoppas att det inte blir några förseningar. Om allt går som det ska kommer jag hem vid 17.30-tiden.

Under veckan har vi haft egna arbetsbord med plast på för att tova, men idag satte vi oss runt en grupp vanliga bord för att stafettbrodera. Var och en började med sin egen skröfslapp och broderade i 8 minuter. Då lämnade vi broderiet till den som satt till vänster och fick ett nytt broderi från den som satt till höger, och så broderade vi på den lappen i 8 minuter. Så höll vi på tills vi fick tillbaka vår egen lapp igen, och vi gått laget runt. Vi fick göra hur vi ville: antingen fortsätta på stygn som någon annan gjort eller börja med ny tråd i något annat hörn.

Här är allas lappar när vi var klara, visst är dom fina! Min är i mitten i översta raden, men jag har alltså broderat på alla.

Det har varit en mycket bra kursvecka och det enda som inte varit helt underbart är värmen, men jag vet inte om ösregn hade varit bättre heller. Dessutom lägger alla bränder sordin på all klagan, eller borde i alla fall göra det. Vad är mitt lidande i värmen mot det som alla dom som bekämpar bränderna och alla dom som oroar sig för sina hus och skogar får utstå? Jag tänker också på personer som har extra svårt att tåla värmen och som kanske inte kan välja ett svalt dopp i en sjö – till exempel äldre personer. Idag låg brandröken som ett dis över den vackra utsikten.

Men åter till kursen: när jag lämnade över vår avskedsgåva till vår kursledare igår sa jag att hon har den där förmågan att handleda som varje sann pedagog har. Att kunna ställa rätt frågor till oss elever och ge några vinkar som för oss åt rätt håll, men låta oss själva fatta besluten. Hon har också förmågan att inte bara lära ut hantverket på ett bra sätt utan också stötta vår kreativa process. Till alla dessa förtjänster läggs att hon en väldigt trevlig, rolig och behaglig person, och jag hoppas kunna gå någon av hennes kurser igen.