En trött dag

Idag är jag helt ledig. Det enda som stod på dagordningen var att hämta en väns två hundar, som jag är hundvakt åt under eftermiddagen. Det är så märkligt att det lilla gör att jag känner mig uppbokad och lite stressad! Igår pratade jag med en annan vän på telefon. Vi hade pratat om att ses i helgen men hon ville inte boka in något. Det var viktigt för henne att känna att kalendern för helgen var helt tom, men att det är mycket möjligt att hon kommer att vilja ses och då hör hon av sig. Jag förstår detta resonemang precis! Bara tanken på att det finns saker inbokade, även om de är roliga och efterlängtade, kan stressa upp mig ibland. Jag vet att jag skrev om det förut en gång, om hur jag kan känna mig jagad av att tänka att det kanske står något i kalendern. Eftersom minnet är teflonartat måste jag kolla kalendern flera gånger för att kunna slappna av.

Jag är ganska spänd idag, tinnitusen är på hög volym och jag tar många djupa andetag för att lugna ner systemet. Varför är jag spänd och trött idag? Jag tror att det är en liten liten svacka av dåligt självförtroende inför jobbet, och en liten rädsla att inte klara det den här gången heller. Det första eftersom jag varit frånvarande så mycket, och känner att jag missat mycket och inte orkar hänga med. Det andra är väl en ganska naturlig oro eftersom det gått väldigt upp och ned de senaste åren. Det är snart två år sedan jag arbetade heltid senast.

Ok, då måste jag vända tankespiralen uppåt då. Vad gäller självförtroendet på jobbet så får jag dels inse att det inte är något att göra åt att jag inte kunnat hänga med i allt som skrivits och gjorts när jag varit sjukskriven. Men å andra sidan har jag en gedigen erfarenhet av mitt område som räcker ganska långt, något att luta mig på. Jag minns mycket väl känslan jag hade för ungefär två år sedan. En känsla av att jag är faktiskt riktigt bra på det här jobbet! Den känslan ska jag ta med mig nu!

Och så oron för hur det ska gå, om det blir ännu en i raden av perioder då jag jobbar men blir sämre efter några månader. För ett år sedan tänkte jag att mina nya insikter om hur jag ständigt är i beredskap och att träna på tillit skulle ge mig bra förutsättningar för att det skulle fungera. Nu är det faktiskt saker som hänt som talar för att det är bättre förutsättningar: det finns inte alls samma osäkerhet om tillvaron, och jag har ytterligare insikter och verktyg. Jag måste tro att det ska gå!

Jag minns inte hur det känns att vara pigg och åtminstone någorlunda stark i kroppen. Ibland när jag ser uppenbart energiska personer förstår jag inte hur de kan.

Nu känns det lite bättre sedan jag benat upp tankarna, det är dags för en tupplur!

IMG_1510

”Fåglar som är sorgsna odlar skägg” Cornelis Wreesvijk

IMG_1524 IMG_1505

 

Vinterpromenad i skogen

IMG_1521

 

Idag blev det en ganska lång promenad i skogen. Vi har två ganska små skogar precis i närheten. I den ena finns ett löparspår, men i den mindre finns bara stigar lite kors och tvärs. Den heter Fylgiaskogen, det är så vackert tycker jag.

 

 

 

IMG_1522

 

Jag gick följde en stig jag inte gått förut. Den bar iväg ganska långt men jag visste att jag skulle hitta hem förr eller senare, eller snarare skulle känna igen mig var jag än kom ut ur skogen. Det var 3 grader kallt och solen sken från en blå himmel utan ett moln, härligt!

 

 

 

Vi har kommit att behöva en ny tehuva enär den gamla är utsliten. Idag har jag gjort den färdig. Så här ser den ut på ena sidan …

IMG_1520

… och så här på den andra.

IMG_1519

Jag har använt tjock och lite styv polyesterfilt, och broderat fast urklippta bitar av vadmal. Inte så dum!

Hopp om livet

Jag har inte orkat vara så social de senaste veckorna, men den här helgen har jag träffat två nära vänner över en kaffekopp, en på lördagen och en på söndagen. Det kändes väldigt bra att prata ikapp, och att jag orkade.

Just nu på söndagkvällen sitter jag i verkstan och skriver. Det tjuter i öronen och jag är spänd i axlarna. Ingen aning om varför, men jag ska lägga mig och göra andningsövningar alldeles strax.

I morgon bitti ska jag ringa doktorn och be att få bli sjukskriven på 25 %, och på onsdag ska jag börja jobba. Det känns väldigt väldigt bra! Nu är det ”bara”  att hålla in hästarna och skynda långsamt.

Min tanke med 2016 var att det var mitt år, dags för mig att sätta mig själv i främsta rummet för att bli frisk. Min föresats för 2017 är mer modest: jag ska försöka hålla mig på benen. Det innebär att leva och arbeta på ett hållbart sätt. Inte att jag ska bli frisk, men inte heller helt sjuk igen. Hur ser oddsen ut? Tja, det är lite svårt att sia om hur det ska gå, men jag tror att mina nya kunskaper om mig själv och de verktyg jag fått ska komma till nytta.

Här är mitt 2017-broderi så här långt!
IMG_1490

 

Hjälpsam tanke i skarpt läge!

Häromkvällen uppstod en situation som var alltför välbekant och som satte igång hela mitt system av försvar. Jag blev stel i kroppen, främst axlarna. Jag hade en känsla av att jag måste stänga ner hjärnan för att inte skadas, jag gick in i ett annat tillstånd – nödläge.

Men situationen (som jag inte går in på med hänsyn till andra) utvecklades inte som den brukade göra förut. Det Stora Kaoset uteblev och när allt var över satt jag med värk i axlarna och en spänningshuvudvärk vars like jag aldrig känt. Men då kom jag på psykolog Siris verktyg. Jag la mig i sängen, andades djupa yogiska andetag och tänkte en stund på hur bra allt löste sig. Att det blivit så mycket bättre! Det var i all sin enkelhet väldigt hjälpsamt, och jag kunde somna.

IMG_1477

Just nu tar jag små steg i rätt riktning, och de gånger det gungar lite under fötterna ser jag inte som bakslag utan som ett tillfälligt hack i skivan (för yngre läsare kan jag berätta att det är en metafor som härrör från LP-skivans tid!). Jag njuter av att jag kunde fatta ett beslut om att jobba 25 % i början. Jag är inte bara smart, jag är snäll också – mot mig själv!

Fortsatt åt rätt håll

Jag mår fortfarande lite bättre för varje dag som går! Idag var jag på sista besöket hos psykolog Siri för den här gången och efteråt promenerade jag till pendeltåget i 25 minuter i ganska rask takt, det var längesedan.

Jag ska skriva mer om mina samtal med psykologen senare. De har gett väldigt mycket, och jag har fått många hjälpsamma tankar och råd. Hon är tveksam till att jag ska börja jobba 50 % direkt, istället för att börja med 25 % och sedan trappa upp. Så har jag ju gjort förut, men min läkare sa så här och jag har så svårt att säga emot då. Men jag har bestämt mig för att prova och om jag inser att det inte fungerar så ska jag ringa doktorn som får ändra sjukskrivningen. Det är inte svårare än så, nu kan jag släppa den oron. Hon tycker också att jag ska fördela mina 20 timmar på fyra dagar, jobba hemma en av de dagarna och vara helt ledig en dag för återhämtning. Som sagt, mer om det en annan dag.

I morgon ska min man och jag till Nynäshamn: bo på hotell, dricka bubbelvin i bubbelbad och titta på havet. Det ska bli skönt och mysigt!

Idag har Donald Trump svurits in som USA:s 45:e president. Det kommer att bli en jättestor demonstration för kvinnors rättigheter i Washington i morgon, och Pussyhat project uppmanar att göra rosa mössor. Här är mitt bidrag! Pippin knyter vingen i protest.

IMG_1461

Här är gårdagens mer strikta pippi.

IMG_1462

Piggare!

Jag känner mig betydligt piggare – en underbar känsla! Jag åkte in till stan till psykologen, mellanlandade hos mamma i ett par timmar, och åkte hem igen. Trodde jag skulle vara helt slut när jag kom hem men det var jag inte!

Besöket hos psykologen har säkert en hel del med påpiggningen att göra, jag ska dit på fredag igen för ett sista samtal för den här gången. Hon får mig att förstå att det inte är något konstigt alls med att jag mår som jag mår, utan en följd av hur jag haft det. Hon peppar mig också att satsa på att göra sånt jag får energi av och som gör att jag slappnar av eftersom jag är så spänd. En spändhet  jag levt med i många år.

För att fira att jag piggat på mig (i alla fall idag!) broderade jag en glammig och flirtig festpippi med silvrig boa runt halsen!

IMG_1458

Dags för psykologbesök

I morgon bitti ska jag till psykolog Siri inne i stan. Jag ser mycket fram emot besöket och har förberett mig en del genom att skriva sånt jag vill prata om. Samtidigt är jag lite nervös inför att åka in till stan. Även om jag blivit snäppet piggare varje dag de senaste dagarna så har jag inte varit ute bland folk på ett tag. Men jag vet att det kommer att gå bra, egentligen! Jag ska åka till min mamma efteråt och vila där innan jag åker hem.

Jag testade ju att gå upp i dos av Sertralin, men funderar på att trappa ner igen. Jag märker ingen positiv effekt, men har däremot ökad ångest och muntorrhet – båda vanliga biverkningar. Jag ska ge det några dagar till, det tar lite tid innan effekten kommer.

Mina pippifåglar är populära på Instagram! Här är dagens partypingla och gårdagens Mycket Viktiga Fågel.

IMG_1455

IMG_1449

Broderier i olika material

Jag tycker mycket om att använda olika material och textur, både i broderierna och i de smycken jag gjort. Ibland funkar det inte som jag tänkt men det är spännande att testa. Broderier är ju alltid lite tredimensionella men det kan förstärkas av material som står ut från underlaget. De yttersta lagren av björknäver har jag testat, det spricker lätt och jag fick göra om några gånger. Gasbinda gillar jag mycket, det kan dras isär och fransas i kanten, målas på och läggas transparent ovanpå annat. Jag har en samling mycket tunna tyger i organza och chiffong som passar bra just för att de är transparenta och går att lägga i lager.

Jag har hittat en sommarkurs jag ska söka till. Den är på Eskilstuna folkhögskola, men till skillnad från de andra sommarkurser jag gått ordnar man boende och mat själv. Kursen beskrivs så här:

”Du kommer att få vaxa papper, limma tyg, leka med roliga stygn, stora stygn, osynliga stygn, samt pröva på textiltryck… med kapaskivor. En annorlunda kurs där det bara finns möjligheter i materialet. Målet med kursen är att fördjupa sig i olika papper med vax och stygn och jobba fritt eller utifrån givna uppgifter. Du kommer att få möjlighet att göra installation och jobba med ditt eget formspråk i detta material.”

Det låter som att det kommer att passa mig perfekt! Jag har kollat upp kursledaren AnnMargret Johansson Pettersson och hon gör spännande saker i både keramik och textil.

Fördelen med Eskilstuna är att det är så nära. Förra sommaren var jag på en underbar broderikurs på Capellagården på Öland, men det blev en lite väl dryg resa för mig eftersom jag inte var så pigg då heller. Själva kursen gick bra, dels arbetar man på i sin egen takt och dels gick jag varje dag ifrån och vilade. Det finns en kurs på folkhögskolan på Tjörn (ännu ett underbart ställe!) som jag vill gå, där man tillverkar papper och broderar, men det känns lite för långt och krångligt att ta sig dit när jag inte mår så bra. Eskilstuna blir toppen! Kanske kanske jag går ännu en kurs där som handlar om att färga tyg med skrot och växter, men jag får se.

Här är några av mina senaste broderier som jag gjort de ganska korta stunder jag suttit i verkstan på sistone. Jag har målat linnetyget först, och även använt ett vackert grovfibrigt papper jag köpt i Sydkorea.

IMG_1451 IMG_1452 IMG_1453 IMG_1454

En hjälpsam tanke

Jag kom precis på en hjälpsam tanke: att Försäkringskassan skickade tillbaka mitt läkarintyg i höstas berodde på hur det var skrivet. De ville veta mer om varför jag inte kan arbeta, och mindre om anledningen. Det var min läkare som blev underkänd, inte min sjukdom som blev ifrågasatt! Kanske kan jag släppa lite av oron för att FK ska underkänna alla intyg hädanefter.

Jag har inte haft något samtal med handläggare på FK under hela denna sjukperiod, om jag inte räknar ett samtal där en medkännande tjänsteman ringde för att fråga en sak angående datum i intyget. Jag har tyckt att det är skönt att de inte hör av sig för möte. Men kanske det vore bra ändå så jag får höra hur de tänker.

IMG_1446

Lite bättre idag!

Jag känner mig lite piggare, härligt! Jag var för första gången på taktil massage idag. Det var väldigt skönt. I 75 minuter låg jag inbäddad i filtar och enbart den kroppsdel som massören arbetade med för stunden var utanför. Hon drog sina inoljade händer med lätt tryck över rygg, ansikte, mage, armar, händer, ben och fötter. Jag somnade säkert 20-25 gånger!

Akupunkturen har gett resultat och jag har inte lika ont i axlar och nacke längre. Den behandlingen fortsätter ett tag till. Jag är så glad att jag kom på att söka upp en sjukgymnast!

Jag har suttit mer i verkstan idag igen. Det blev fler fåglar på mitt Stygn-varje-dag-broderi och även en del på min nya idé.

IMG_1444 IMG_1443