I den svarta listen överst på sidan finns en sida som heter Filtning. Den har jag uppdaterat nu med bilder på de nya nålfiltade och broderade bilderna. Titta gärna in!
Uppdatering av filtningsidan
Svara
Etikettarkiv: fritt broderi
Kudde till pappa
Igår fyllde min pappa år och fick den här kudden av mig. Jag skickade den i en vaccum-påse så den inte skulle bli så skrymmande i posten.
Ett tag hade jag pippi på att göra de här rundlarna i olika färgkombinationer och stygn. Här är det orange, rött, cerise och svart. Först gjorde jag bara rundlarna på kudden men såg att det blev mycket bättre med blad också, och då blev rundlarna blommor!
Jag är så oerhört svag för fina färgkombinationer. Några favoriter är blå/grå, blå/brun, röd/orange/rosa, lila/röd och blå/grön. Det är förstås helt beroende av nyanser också men ofta blir dessa kombinationer väldigt bra. Så här till exempel, mina garner:
Förnekelse
Jag är fortfarande väldigt trött. Jag gör långsamt och behöver tid och framför allt lugn och ro för att kunna göra saker. Jag har spänningar i axlarna och rejäl spänningshuvudvärk nästan hela dagarna. Ångesten trycker inifrån bröstet med olika intensitet.
För att stå ut försöker jag komma undan. Jag sitter i verkstan och broderar medan jag lyssnar på P1. Ibland orkar jag inte med ljud, då sitter jag i tysthet. Men jag lyckas oftast avhålla mig från att älta den situation vi befinner oss i, där jag varken vet ut eller in. Jag sticker huvudet i sanden helt enkelt.
Jag skrev en del inlägg om boken Våga vara rädd av Emma Holmgren tidigare. Hon skriver om hur innerligt trött hon är på att vara varsam med sig själv. ”Det är, och har varit, plågsamt och en sorg att bli så fullständigt omkullkastad i min person.” Det är så väl uttryckt! Å ena sidan kan jag vara glad åt att jag, oftast i alla fall, har en lust och ett driv att göra saker. Jag vill jobba, det finns SÅ mycket kul jag vill göra tillsammans med mina fina kollegor. Jag vill orka göra saker med familjen. Jag har massor av idéer för broderi, smycken och linoleumtryck. Jag vill orka orka orka. Jag vill framför allt inte säga att jag inte ORKAR! Jag hatar ordet orkar! Det har tappat innebörden och bara blivit en kombination av bokstäver. Eller snarare så har det blivit ett ord som inte stämmer överens med hur det är. Att inte orka, det är att behöva vila lite och sen ta sig i kragen. Eller bara ändra inställning.
Det här med orden är ett dilemma för mig. Alla ord känns utslitna och för små. Orka, trött, att vara helt slut. Jag behöver nya ord! Ord som gör det begripligt för andra. I Våga vara rädd skriver Emma Holmberg att tröttheten närmast går att beskrivas som den när man har väldigt hög feber eller efter en rejäl magsjuka. Benen bär knappt och det finns ingen energi i kroppen. Jag tycker att utmattning är ett bra ord. Det finns även som begrepp när man talar om olika material, t ex metaller. De kan bli utmattade efter ständig belastning. Utmattningsbrott är det sista stadiet. Då går materialet sönder. Vad motsvaras det av hos människans utmattning? Är jag redan där? Kan människor repareras som en maskin? Jag antar att den utmattade delen byts ut i maskinen och den lagas. Kanske hjärntransplantation är lösningen!
Jag misstänker att lösningen på vårt Stora Dilemma är att jag levlar nedåt igen, nedprioriterar mig själv eftersom det inte finns något annan lösning som vi kan leva med. Jag lovade mig själv att inte utsätta mig för detta igen, men nu blir jag nog tvungen. Jag kan känna en viss respekt för mig själv som tar på mig det ansvaret som vuxen, och det hoppas jag överskuggar den känsla av att jag återigen sätter mig själv åt sidan.
Landskap
Med inspiration från en bild som min vän Malin la upp på Instagram häromdagen gav jag mig på att göra ett landskap med åker, skog och himmel. Jag tror jag ska hålla mig till det icke föreställande hädanefter men den blev ganska bra i alla fall. Jag är nöjd med strukturen i broderiet som gör stjälkarna och skogen.
Närbild
Jag gjorde också en lite glammig bild med lite glittergarn. Jag hittad nystanet för en tia på Stadsmissionen. Det är så kul – jag har användning för allt garn och all sytråd jag har! Även den mest tråkiga färg kan vara den exakt rätta nyansen.
Jag fick frågan idag hur stora bilderna är och de är ca 11 x 15 cm. Jag sätter fast dem på en styv pappbit och ska sätta på en hängare på baksidan som inte syns när bilden är upphängd.
Det är så bra att ha verkstan när jag mår så dåligt som nu. Jag glömmer och kommer in i mer positiva tankar. Idag har jag varit väldigt trött och sömnig men har inte kunnat sova middag eftersom benen pirrar så. Jag låg och fantiserade om att jag skulle kunna trycka på knapp och vips! så skulle jag inte känna något pirr alls i benen. Bara en stund.
Idag
Jag jobbade på förmiddagen. Det är fortfarande många som har semester så det är tyst och lugnt på jobbet. Det har varit skönt på ett sätt, jag har fått mycket gjort utan att ta ut mig så mycket. Men jag saknar mina fina kollegor!
Efter jobbet åkte jag in till stan och träffade min mamma som bjöd på lunch. Vi åt en fantastisk macka på Systrarna Voltaire på Åhléns. Chevre, valnötschutney och picklad rödlök på ett underbart mörkt bröd. Sött, salt och syrligt – ljuvligt!
Därefter gick vi till Nationalmuseums tillfälliga lokal i Kulturhuset och såg utställningen med Ingegerd Råmans glas och annat. Jag är väldigt svag för många av hennes grejer men inte allt. Det var fint att se och jag är glad att jag inte glömde bort att gå innan den tar slut i nästa vecka. Utställningen efter denna blir superintressant! Den ska handla om vad som är konsthantverk och vad som är konst, och det är både unga och etablerade medverkande. Den får jag inte missa heller!
Det är så enormt med folk i stan nu mitt i sommaren och jag tog nästan helt slut. Jag bjöd mamma på glass som vi intog sittandes på en sten på Klara kyrkogård, för att komma undan larmet. Sen åkte jag hem. Jag bad min man att ordna med mat, jag hade gjort slut på de små reserver jag möjligen kan uppbåda numera. Han gjorde sin goda ungspannkaka med lingonsylt.
Jag sov en stund när jag kom hem och så har jag suttit i verkstan. Jag har gjort fler nålfiltade bilder med broderi. Det är jätteroligt! Jag tycker att de är finare i verkligheten än på bild.
Nålfiltat med broderi
Jag kanske verkar lite manisk men jag har fått både lust och energi att göra nya saker i verkstan. Jag har länge tänkt nålfilta bilder att brodera på. Igår gjorde jag den gröna och nu på morgonen den blå. Jag är väldigt nöjd, de blev bättre än jag vågade hoppas på.
För första gången har jag också signerat något jag gjort, det känns lite märkvärdigt!
På Syfestivalen i vintras köpte jag flera små rullar med ull i vackra färger. Flera fårägare var där och sålde av egen ull som de färgat. Jag har använt dem lite sedan dess, men nu gick jag loss!
Det är lite som att måla med ull – prova med tunna tussar i olika färger som får flyta in i varandra. Som akvarell fast med mer kontroll över resultatet.
Jag ska montera dem på hård papp, jag tror det blir bäst. Eller också ska jag spänna svart tyg på en lite större pappbit och sy fast bilderna på den, så det blir som en ram.
På hemväg
Jag ska inte tråka ut någon med mina vedermödor på hemvägen, och jag är faktiskt inte hemma ännu. Jag sitter på ett varmt tåg på väg mot Stockholm just nu och hoppas komma hem utan fler förseningar.
Veckan på Capellagården var riktigt riktigt bra, och jag konstaterade idag att den största utvecklingen har hänt i mitt huvud – inte på tyget. De broderier jag har med hem är inte så mycket att hurra för, de är övningar som jag kan utveckla mer hemma. Det var samma sak på fotokursen.
Igår kväll hade jag en del ångest och kände att jag inte vill åka till Söderhamn. Jag kände mig rädd och ångestfylld. Det visade sig att jag glömt att ta min lugnande medicin som gör att jag somnar bra och sover bättre under natten. Det kan säkert förklara en del. Så fort jag vaknade i morse längtade jag dit! Men först ska jag komma hem och träffa familjen. Jag har inte träffat min man sedan onsdag i förra veckan!
Jag kan varmt rekommendera att åka till Capellagården! Gärna gå på sommarkurs i skrivande, keramik, fritt broderi eller annat skapande. Eller åk bara dit och njut av den härliga atmosfären, handla i handelsträdgården och den lilla butiken. 
Fjärde kursdagen
Idag skulle vi ge oss ut på Alvaret med färglådor, så mycket visste vi i förväg men inget mer. Det var bara några minuters promenad så var vi framme på denna speciella plats med sin låga växtlighet som liknar den i fjällen.
Vi fick en varsin lapp akvarellpapper, ca 5 X 5 cm. Vi fick också två vita vinklar i papp att avgränsa en liten yta på marken med. Den skulle vi måla av på papperslappen. Så här såg min ruta ut, men eftersom jag trodde att vi bara skulle brodera motivet när vi kom tillbaka så la jag inte mycket krut på min akvarell. Ett misstag visade det sig!
När vi kom tillbaka skulle vi sy fast den lilla akvarellen på ett bottentyg och brodera fortsättningen, det som finns runt om bilden! Jag var väldigt trött idag och hade lite huvudvärk så jag ska erkänna att jag inte riktigt orkade lösa uppgiften. Det blev ganska fritt fritt broderi!
På morgonen gick vi igenom gårdagens uppgift med de olika känslorna. Efter att jag skrivit mitt blogginlägg igår sydde jag fast några svarta trådar bland de arga franska knutarna. De fick stå för sorg. När jag berättade om hur jag tänkte om mitt broderi började jag nästan gråta, det blev så starkt. Här är den detaljen med sorgetrådarna.
I morgon är det dags för mig att åka hem. Det känns både lite vemodigt och skönt. Vemodigt för att det varit en bra kurs och vi haft så fint tillsammans i vår lilla grupp. Många samtal om vitt skilda saker: aktuella samhällsfrågor, tillvaron som doktorand och forskare, skolan, skillnaden mellan Sverige och Norge och mycket annat. Långa stunder har vi suttit tysta och koncentrerade på broderiet. Jag kommer att sakna dem.
Men också skönt att få komma hem och landa lite och träffa familjen. Sedan är det dags att dra norrut, till Söderhamns skärgård. Där är rätta stället att skriva om den tionde bilden från fotokursen, bilden på havet! (Fast det finns ju inget hav vid Biskops Arnö precis, så den bilden är på Mälaren!)
Tredje dagens morgonstygn
Jag förstår att många legat sömnlösa och undrar vad det blev av filmjölksbroderiet. I morse gick jag till textilverkstan halv 7 och satt en lång stund och grunnade på vad jag skulle göra av tyget jag bränt in filmjölk i. Jag ville att de vita fälten skulle vara framträdande och inte försvinna bland en massa stygn. Jag tog till fåglar igen. Kanske blir det bara dessa två eller så fortsätter jag lite till.
Tredje kursdagen
Tredje dagen med den underbara frukosten! Supergod hemgjord müsli till yoghurten, hembakt bröd med färskost och kryddig plommonmarmelad och så en jättegod röra med bland annat sesamfrön och honung. Den lägger jag också på mackan. Lite melon och brie på det så kan jag brodera hela förmiddagen!
I morse var det morgonsamling för alla som går sommarkurser, med visning av trädgården. Trädgårdselevernas läsår sträcker sig från februari till och med november. De odlar massor av grönsaker, blommor, fruktträd och rosor. Myskankor vaggar omkring och äter skadedjur. All odling är ekologisk, och en del av det äter vi vid måltiderna. Fint att se och intressant att höra.
Så var det dags att kavla upp ärmarna och ge sig i kast med nya stygn. Idag fick vi en stor flerdelad uppgift. Vi skulle måla ett tygstycke med textilfärg. Dela upp det i fyra bitar, och i varje del skulle vi brodera stygn som skulle uttrycka glädje, blyghet, kaos respektive ilska. I mitten skulle vi göra tre olika saker: en tredimensionell sak med fyllning av vadd, en bit som vi målade med textilkrita och värmde med strykjärn samt broderade på, och så slutligen en bit med pyttepyttesmå bitar garn som skulle sys fast med massor av stygn.
Här är mitt broderi! Det glada är överst i vänstra hörnet. Det får ta mycket plats, glädje är väldig viktigt förstås. Något man kanske tar för givet att man har i sitt liv, men ibland är den svårare att se. Blygheten är överst till höger. Små ljusblå kedjestygn som ligger mellan glädjen och ilskan. Jag är inte alls lika blyg som förr då jag kunde vara väldigt frustrerad över att jag inte vågade ta plats och visa vem jag var egentligen. Kaos är nere till vänster och jag broderade helt enkelt ett mischmasch av stygn huller om buller, och ett halvt stygn som hänger i luften. Det talar väl för sig själv, där vill man inte vara! Ilskan blev stora svarta knutar. Den har för stor plats men den tunnas ut mot kanterna och ger hopp om att kunna släppa den ilska som tynger för mycket, som drar ner och hindrar mig. Att acceptera ilskan och låta den finnas utan att den dominerar. Jag ÄR arg. Arg på många saker. Att inte i tid ha fått det stöd och den hjälp som finns. Framför allt det. Jag kan vara arg och känner framför allt en väldig sorg över att livet inte blev som jag hade tänkt. Men jag tycker att sorgen är mer hanterlig och inte allestädes närvarande längre.