Jag har sedan jag var i tidiga tonåren varit intresserad av att lära mig att skriva snyggt. Eftersom jag växte upp i en tid då den gamla skrivstilen förkastats inom skolan, fick vi lära oss att skriva snygga men osentimentala bokstäver som vi band ihop med en liten krok. Inga krusiduller, helt oraffinerat. Men jag lärde mig den gamla skrivstilen själv genom att titta på vuxnas handstil, främst mammas.

Julen 1978 då jag var 14 år fick jag ett etui med stålpenna, brevsprättare, lackstämpel och en lite besynnerlig blyertspenna. Det hade min mormor fått i julklapp av sina föräldrar julen 1923 då hon var 16 år, därfefter hade min moster fått det i 13-årspresent, och nu fick jag det. Jag var salig! (Om min dotter fått det nu hade hon bara gett mig en lång menande blick, och lagt det längst ner i en låda!) Jag ägnade mycket tid åt att försöka skriva med stålpennan. Jag hade samma jul önskat mig just stålpenna och bläck så jag hade också en mer modern variant som var lite lättare att skriva med.

Senare skaffade jag kalligrafipennor i olika varianter, och har fuskat mig fram. Jag tycker nog att det blir ganska bra för det mesta, men skulle ändå vilja lära mig från grunden så det blir stabilare.

Och nu var det dags! I helgen går jag en kalligrafikurs på Studieförbundet Vuxenskolan. Första dagen fick vi traggla grunden till alla kalligrafiska stilar, och hann prova på lite mer snirklig stil innan vi ganska trötta gick hem kl 16. Idag ska vi lära oss mer av olika stilar och det ska bli kul! Återkommer med rapport.