Allt mer verkstad

Jag tillbringar allt mer tid i verkstan. Njuter av att kunna byta skrivbord när jag ska göra olika saker. Behöver inte plocka undan efter mig för att kunna göra något nytt. Lyxen är ofattbar — vem har tre arbetsbord?

Jag har, som jag skrivit om flera gånger tidigare, mycket linnetyg i form av handdukar och lakan som min mormor vävt av lin från föräldragården. Det använder jag på olika sätt, och det känns överväldigande att kunna slösa med allt detta! Lakanen är i form av överlakan som man hade förr, innan påslakanen kom och tog över. De har spets och monogram som är uppochner eftersom de skulle vikas över. Häromdagen sydde jag ett påslakan av två sådana överlakan. Bredden stämde bra med mitt innertäcke, men de var alldeles för långa förstås. Jag tror att jag låter de vara så långa, vill helst inte klippa i det.

Här ser du monogrammet för Britta Mårtensson, och att det är två vävda stycken som sytts ihop. Vävstolen var inte tillräckligt bred för att väva lakan.

Jag har också sytt två fodral till mina stickor. Ett större till de långa, och ett mindre till strumpstickor och rundstickor. De är sydda av kökshanddukar i linne eller halvlinne. Man vävde med bomull i varpen och lin i inslaget för att få ett mer slittåligt tyg. Det gick inte att få riktig mönsterpassning, men det beror på charmen i hemvävt!


Om du är intresserad av linne så kan jag rekommendera ett avsnitt av Antikrundan på SVT från i februari i år, där de pratar om linneskåpet.

Jag åkte förbi ett linfält häromveckan och kunde stanna och fotografera. Det är så oerhört sällan jag sett de ljuvliga blommorna växa i miljontal så här!

Ibland sitter jag i verkstan och bara och grejar med mina saker: sorterar, hitta bättre platser för dem och funderar på vad jag ska göra härnäst. Det finns så mycket, det är så fantastiskt!

Att man kan få ha det så här bra!

När jag och min vän T var på Kanarieöarna en underbart vilsam vecka i januari, tänkte jag flera gånger att tänk att man kan få ha det så här bra. Det var så oerhört skönt att verkligen uppskatta det jag kände i stunden. Jag mådde så bra av flera skäl och ett av de viktigaste var att jag bytt medicin mot RLS/WED och lagt till en antidepressiv medicin till den jag redan hade. Först trodde jag att mitt förbättrade måendet berodde på resan, men insåg att jag ju faktiskt mådde bättre över tid. En påtaglig effekt av bytet av medicin var att jag i stort sett inte kände av de oerhört obehagliga pirrningarna i kroppen. Jag trodde knappt att det var sant! Jag hade glömt hur det kändes att inte ständigt behöva röra på mig eller spänna musklerna för att stå ut. Hur det kändes att inte ha ryckningar i benen. Däremot mindes jag tydligt hur Hopplösheten drog in och jag undrade hur jag skulle stå ut.

Långhelgen som precis går mot sitt slut har varit riktigt riktigt underbar! Jag har gjort massor av praktiska saker: rensat och kasserat, byggt och planerat, köpt växter och planterat. Så väldigt tillfredsställande! Och inte minst viktigt: sonen har varit med mycket. Han är så väldans händig och uppfinningsrik, och har varit en stor tillgång de senaste dagarna. Så roligt, så fantastiskt! Det är ren och skär lycka, och jag har flera gånger tänkt att tänk att jag får ha det så här bra!

Jag har skrivit förut om det idiotiska ordet lyckopiller, och ska inte tjata om det så mycket. Men alltså! Om mediciner kan göra att deprimerade människor återfår en lust till livet så är det förvisso lycka. Men ordet för tankarna till andra saker tycker jag. Uttråkade lyxhustrur eller så. Dessa mediciner är bokstavligen livsviktiga för många. Viktiga för själva livet. Jag är oändligt tacksam för att jag träffat på en psykiater som hittat rätt medicinering för mig. I morgon ska jag träffa honom – kanske sista besöket innan jag återförs till min fina husläkare på vårdcentralen. Anledningen att jag skriver kanske är att det beror på hur han bedömer mitt behov av uppföljning. Vi får se i morgon.

Häromdagen fick jag en idé om ett halsband, och letade desperat efter en papperslapp att skissa ner den. En tidig morgon gjorde jag halsbandet och efter en del fixande var jag ganska nöjd.

Sömn och stickning

Jag somnade som vanligt vid 21.30 igår kväll och sov väldigt gott i natt. Ändå sov jag middag på jobbet efter lunchen, och även när jag kom hem. Det är nog mer tröttande att gå upp i arbetstid än jag trodde. Det känns i alla fall bra att kroppen verkar reglera det med sömn, och vilken tur att jag kan sova! Visserligen med en del hjälp av mediciner men ändå. Det finns dom som inte kan sova och det kan vara fruktansvärt.

Det har varit fullt spett på helgerna nu i några veckor, med bland annat skidåkning. Den gångna helgen tog jag två långpromenader på 1,5 timme vardera med två nära vänner. Socialt liv, motion och utomhusvistelse i ett – jätteskönt och mysig att långprata. Men det tar på krafterna. Vi var hembjudna till nära vänner på lördagen, och så har jag varit med dottern i stallet. Inte många mellanrum, och jag behöver uppenbarligen såna lite extra just nu.

Helgen som kommer ska jag och min syster till vår pappa i Jämtland, och det ska bli jättemysigt! Vi ska umgås, laga mat och skämma bort honom lite. Då finns utrymme att vila, det känns skönt. Helgerna framöver är inget inbokat ännu och jag ska se till att tänka extra mycket på att det blir lagom med aktiviteter.

En sak jag känt ett sug och ett behov av är konstupplevelser! Jag har nog aldrig känt det så tydligt förut. För stunden får jag begränsa mig till virtuella konstvandringar, men så småningom kan det nog bli ett och annat museibesök.

Som bekant köpte jag garn till att sticka en tröja i vackert grönt lingarn med detaljer i svart och grått. Nu har jag provstickat för att se om min masktäthet stämmer med mönstrets och det gör det. Den ska stickas på rundstickor och jag har inte just den storleken. Hittade en hemsida att beställa från som jag inte kollat förut. Där fanns också en fiffig grej att hänga runt halsen med lampor i båda ändarna, så att jag kan belysa handarbetet jag har i händerna. Den tror jag kan bli användbar till både stickning och broderi så jag beställde även den.

Jag hoppas att det kommer att funka bra att sticka. Jag har haft en del känselbortfall i framför allt tårna de senaste veckorna, och när jag provstickade hände samma sak i händerna. Jag får väl kolla upp det om det blir långvarigt. Mina nerver alltså!

Nu jobbar jag alltså på att:

  • ransonera mig
  • bejaka mitt behov av vila och sömn
  • inspireras av konst

Jag har tillförsikt, jag tror att det kommer att funka bra. Men jag måste vara disciplinerad. (Att jag beställde rundstickor på nätet, istället för att söka upp en butik i stan, är ett sätt att spara mig. Bra tänkt Pia!) När jag la mig att sova idag efter jobbet sa jag högt till mig själv: ”det är helt ok att vara trött, det går bra.”

Jag har fått en idé om hur jag kan använda mina pippisar. Det är många som frågat efter dem, och kanske jag ska prova att brodera dem på ett slags fodral i vadmal?

På bilderna syns mitt fina förråd av vadmal och kläde, och broderigarn i ylle.

En riktigt fin dag

Nu ska ni få höra – jag har äntligen varit på Växbo lin! Vi gjorde en dagsutflykt igår och började med Växbo. Vi valde att parkera vid restaurangen och småbutikerna, och promenerade 600 meter på en liten skogsväg. Så vackert och rogivande. Tillsammans med mamma blir det också mycket prat om vilka växter vi ser!

Väl framme möts vi av en kruka med spånadslin, förstås! Några få blommade, men vajade i vinden så den blev suddig.IMG_3750Butiken var större än jag väntat och jag fyndade en del på andrahandssorteringen. Deras disktrasor är oslagbara så jag köpte två för att komplettera de jag har hemma. Jag köpte också två vackra ofållade handdukar som jag ska sy en kudde av, och två ofållade lite större bitar som jag också ska sy något av. Dessutom en stor rulle tunt tunt grått lingarn av den sort jag ofta broderar med och – det kanske bästa av allt – en påse ”skräddarspill”. Mindre bitar av alla möjliga slag som blivit över när de sytt kläder till butiken. Jag har inga bilder eftersom allt ligger i bilen som står på fastlandet.

IMG_3679

Sedan gick vi in i fabriken och tittade, högljutt och fascinerande!

IMG_3684

IMG_3687

Här ”skrivs” hålkorten till vävstolarna.

IMG_3685På vägen ner till lunchen tog vi en annan väg som ledde oss genom Trolldalen, där det förutom att vara oerhört vackert, fanns gamla linberedningsstationer.

IMG_3689

IMG_3700

IMG_3696

IMG_3698

Linklappen, en enorm trähammare. En av de arbetsuppgifter min mormor berättat om – att sitta och hålla i linet medan den vattendrivna hammaren slår.

Vi åt en fantastisk lunch på Växbo krog och tittade på den gamla kvarnen – så vackert med allt gammalt slitet trä – innan vi åkte vidare.

IMG_3702

Och då åkte vi till gården Erik-Anders i byn Asta i Söderala, som är en av de sju gårdar i Hälsingland som Unesco utnämnt till världsarv. Det är numera ingen som bor i just det huset utan man får gå runt och titta. Fantastiskt vackert och intressant! Rummen är varsamt återställda eller renoverade efter olika tider. Nya tapeter har tryckts upp med samma mönster som de gamla där det behövts, och en konservator har tagit fram gamla målade marmoreringar. Jag kan varmt rekommendera ett besök där. De har visningar ibland, gott fika i trädgården och en liten butik med loppis. Man kan till och med bo över.

IMG_3716

Vackert linoleumgolv

IMG_3708

Tapet

IMG_3707

Kök från 1930-talet

IMG_3710

Vilket golv! Brädorna var säkert 30-40 cm breda.

IMG_3705

Den vackra ytterdörren


IMG_3704 IMG_3712 IMG_3718 IMG_3715

En underbar dag avslutades på bästa sätt: med surströmming! Trött trött trött men nöjd somnade jag.

 

Inspiration

Jag följde med en vän på loppis igår och fyndade bland annat en liten bit textil för 5 kronor. Den satte igång min inspiration så det var väl placerade pengar! Idag har jag suttit i verkstan för första gången på nästan en månad och då hade det också gått lång tid sedan gången innan det. Men idag var det alltså dags för inspirationen att infinna sig!

Då, i mitten av maj, nålfiltade jag den största bild jag gett mig på att göra. Idag har jag broderat en del på den, franska knutar och hoppande egna stygn. Här är två detaljbilder.IMG_3228

IMG_3229

IMG_3226

 

 

Jag testade mig fram till ett broderat halsband, som inte är klart. Kanske det blir en brosch istället eller ingenting. Vi får se.

Till vänster på bilden är små bitar av tyget som inspirerade mig.

 

 

Jag gjorde också några halsband med olika kulor. Det enda som behövs är att trä dem på en lädersnodd, men själva grejen här är ju att komponera – att få kulorna i rätt storlek, färg men framför allt i rätt ordning. Guldfärgade träpärlor från ett halsband från Stadsmissionen, ofärgade träpärlor som jag köpt, en vackert blå träpärla från ett gammalt halsband och svarta träpärlor som också kommer från olika loppishalsband som jag återanvänt. Den prickiga pärlan har jag målat vit med blå prickar. Jag tycker mycket om de här tre halsbanden!

IMG_3230

Början till en utställning

Ja det låter ju hur förmätet som helst, men jag har ju faktiskt blivit inbjuden att ställa ut broderier på biblioteket i Blackeberg i Stockholm. Det är populärt att ställa ut där och min plats i kön är i september nästa år, och då blev jag ändå tillfrågad för ett halvår sedan. Det var förstås väldigt roligt att bli tillfrågad, och det är så himla kul att ha ett mål för det jag gör – att tänka att det ska kunna ingå i en utställning!

Det kanske blir lite spretigt i uttrycket men det får vara det. Här är i alla fall de två tyllbroderier jag gjort samt ett broderi jag nog lagt ut här tidigare men som jag nu monterat.

img_1314

img_1272

img_1313

Min farmors handarbete

Min farmor Sigrid handarbetade mycket och älskade färg. Ibland kunde det bli lite väl mycket av den varan för min del. Jag har en underbar kökssoffa som min farmors pappa snickrade till henne och farfar i bröllopspresent. Jag skrapade bort lager av olivgrönt, orange och starkt mellanblå innan jag kom till trät! Det var likadant med mycket av det hon virkade.

När min syster och jag var hos pappa förra helgen tittade vi igenom en del av det hon gjort, och tog med oss en del hem. Flera vackra vävda dukar och bonader, virkade stjärnor (i många färger!) och broderade dukar. Här är en del av det jag fick, visst är det vackert!

image

 

Fler broderade bilder

Här är två bilder jag broderade innan jag fick ont i armen. Det är en ren njutning att prova mig fram med färger och strukturer, testa nya kombinationer och se hur det blir. Saknas något i bilden? Hitta vad det kan vara, lägga till och så är den klar!

image

Näver, gasbinda och lintråd på tovad ull.

 

image

Gammal spets och slitet lintyg från mormors örngott, gasbinda och lintråd på tovad ull. Jag är väldigt förtjust i den här senapsgula lintråden mot det lätt gulnande lintyget.

Nästan frisk

Jag var lite orolig att jag skulle vakna med en kanonförkylning i morse, men jag mår ungefär som igår – ont i halsen och lite tjock bakom näsan. Trött i kroppen är jag ju nästan för jämnan, så det räknar jag inte. Jag har jobbat idag och känner mig helt ok. Nu vågar jag hoppas på att jag kan åka med till Bonnorn i morgon!

Jag hinkar i mig te för att lindra i halsen, jag älskar YogiTea! Den godaste smaken är Sweet Chili men den är lite för stark för min hals just nu så det blir Licorice istället. image

 

En vän la upp den här bilden på Intagram, linkärvar från världsarvsgården Kristofers i Järvsö. Är de inte fantastiskt vackra!

image

Jag funderar på om jag ska ge mig på att brodera bilden, men jag vet inte. Jag ska i alla fall förbereda några broderier att ta med till Bonnorn ifall andan faller på. Jag ska nålfilta det mesta hemma så jag slipper ta med allting.

Nu ska jag bara hålla mig frisk!